Vad är företagsbot?

Företagsbot regleras i 36 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB).

Förutsättningar för att döma ut företagsbot, 36 kap. 23 § BrB

Om brott begås i utövningen av näringsverksamhet kan företaget åläggas en ekonomisk sanktion som tillfaller staten, så kallad företagsbot. Företagsbot ska inte åläggas när brott har begåtts mot företaget. Med företag avses juridiska personer och enskilda näringsidkare.

För att ett företag ska kunna åläggas en företagsbot krävs att det är föreskrivet strängare straff än penningböter och att brottet begåtts i utövning av näringsverksamhet, offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet, eller annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet varit ägnat att leda till ekonomisk fördel för företaget.  Vidare krävs att företaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävasför att förebygga brottet, eller brottet har begåtts av

a) en person med ledande ställning i företaget, grundad på befogenhet att företräda företaget eller att fatta beslut på dess vägnar, eller

b) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Företagsbotens storlek, 36 kap. 24-25 § BrB.

När man ska fastställa företagsbotens storlek ska ett sanktionsvärde bestämmas, detta är som lägst 5 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor. Värdet bestäms med utgångspunkt i straffvärdet för den samlade brottsligheten. Företagsboten ska enligt huvudregeln bestämmas till ett belopp som motsvarar sanktionsvärdet, om inte skäl för att ålägga förhöjd företagsbot eller skäl för att sätta ned den finns.

Särskild hänsyn ska tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt brottslighetens förhållande till verksamheten. Med det senare menas i vilken grad företagets ledning kan klandras för inblandningen i brottsligheten. I de fall brottsligheten skulle vara känd eller godtagen av företagsledningen kan detta utgöra skäl för utdömande av en högre företagsbot. Om företaget tidigare har ålagts företagsbot ska även detta beaktas i försvårande riktning.

Vad gäller större företag kan de åläggas en förhöjd företagsbot om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000kr. Den förhöjda företagsboten får bestämmas till högst ett belopp som motsvarar 50 gånger sanktionsvärdet, dvs. maximalt 500 miljoner kronor.

Jämkning och eftergift, 36 kap. 26 § BrB

En företagsbot kan sättas ned under vissa förutsättningar.

Företagsbot kan sättas ned om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Annan betalningsskyldighet kan vara exempelvis sanktionsavgift som fyller samma funktion som en företagsbot, det finns i de fallen inte behov av dubbla sanktioner.

Även när företagets ägare eller innehavare dömts till påföljd för brottet kan det finnas skäl att sätta ned företagsboten om den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng. Här tas främst hänsyn till vilka privatekonomiska effekter företagsboten förväntas få för den som blir dömd. Huvudregeln är dock att påföljd och företagsbot ska utdömas fullt ut.

Om företaget har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skadliga effekterna av brottet eller om företaget frivilligt angett brottet kan det också utgöra skäl för jämkning.

Slutligen finns det även möjlighet att jämka företagsboten med hänsyn till särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel vara att det framstår som oskäligt att ålägga full företagsbot på grund av att brottet indirekt riktar sig mot näringsidkaren.

Företagsbot kan efterges, dvs. helt falla bort om det med hänsyn till någon av omständigheterna ovan finns särskilda skäl för det. Detta görs om jämkning inte anses tillräckligt men det tillämpas mycket restriktivt.