Nya regler för villkorlig frigivning

Vad innebär villkorlig frigivning?

Villkorlig frigivning innebär att verkställigheten av straffet fortsätter även efter att den dömde har lämnat fängelset. Syftet är att under denna tid ge den dömde möjlighet att successivt anpassa sig till ett liv i samhället utan kriminalitet. Straffet anses vara helt verkställt först när prövotiden har löpt ut, förutsatt att den villkorliga friheten inte längre kan förklaras förverkad.

Sedan den 1 januari 2026 gäller nya regler för villkorlig frigivning. Nedan följer en översikt över de förändringar som har gjorts.

Lagändringarna från den 1 januari 2026

Samtliga tidsbestämda fängelsestraff omfattas av systemet med villkorlig frigivning
Tidigare krävdes det att den dömde hade avtjänat ett fängelsestraff om minst trettio dagar för frigivningen skulle vara villkorlig. Detta krav har nu tagits bort, vilket innebär att samtliga tidsbestämda fängelsestraff ska förenas med villkorlig frigivning.

Den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske har höjts
Enligt tidigare gällande regler kunde villkorlig frigivning ske när två tredjedelar av straffet hade avtjänats. Höjningen som har gjorts är avsedd att genomföras stegvis, med de längsta fängelsestraffen först. Detta innebär att för fängelsestraff som uppgår till sex år eller mer så krävs det nu att tre fjärdedelar av straffet måste ha avtjänats för att villkorlig frigivning ska kunna bli aktuellt. För straff som understiger sex år gäller inledningsvis fortfarande att villkorlig frigivning kan ske efter två tredjedelar av tiden. Nästa steg i genomförandet är att även straff om tre år eller mer ska omfattas av höjningen, och slutligen ska det gälla samtliga straff. Någon exakt tidpunkt för när dessa steg ska genomföras är dock inte angivet ännu.

Utökade möjligheter att skjuta upp villkorlig frigivning
Tidigare krävdes ’’särskilda skäl’’ för att skjuta upp villkorlig frigivning, medan det efter lagändringen räcker det med att det finns ’’skäl’’. Vilka typ av överträdelser som kan leda till uppskjuten frigivning har inte förändrats utan ändringen innebar endast att kraven för uppskjutande har sänkts. Uppskjuten villkorlig frigivning kan därmed komma i fråga i fler fall.

Det har även införts en möjlighet att skjuta upp villkorad frigivning om det finns en konkret och beaktansvärd risk att den dömde begår nya brott av allvarligt slag. Detta gäller om den dömde avtjänar fängelse i minst fyra år och straffet till någon del avser brottslighet mot liv, hälsa frihet eller frid, alternativt om den dömde avtjänar fängelse i minst två år och straffet till någon del avser brott som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.

Innan lagändringen gjordes skulle beslutet om uppskjuten villkorlig frigivning ange med hur många dagar frigivningen sköts upp. Detta har ändrats så att det i stället ska anges en ny tidpunkt för frigivning.

Som huvudregel gäller nu även att frigivningen får skjutas upp som längst så att sextio dagar av straffet återstår.

Prövotiden efter villkorlig frigivning har höjts
Prövotiden har höjts från minst ett år till minst två år.

Den villkorliga frigivningen ska förenas med övervakning
Som huvudregel gäller nu att den villkorligt frigivne ska ställas under övervakning från dagen för frigivning. Kriminalvården får dock besluta att den som friges villkorligt inte ska ställas under övervakning om det saknas anledning att befara att han eller hon inte kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet eller om det finns särskilda skäl. Ett exempel på särskilda skäl är att den dömde redan står under övervakning med anledning av en annan påföljd som avtjänas samtidigt. Övervakningen upphör vid prövotidens utgång eller vid en tidigare tidpunkt enligt beslut från kriminalvården.

Skärpta regler för förverkande av villkorlig dom vid återfall i brott
Hela den villkorligt medgivna friheten ska som huvudregel förverkas vid återfall i brott under prövotiden. Den dömde ska då inte friges villkorligt på nytt från det fängelsestraff som verkställs på grund av förverkandebeslutet utan den tid som förverkandebeslutet avser ska avtjänas fullt ut.